2017-10-29

Morfars lokomobil

Tidigare i veckan stötte jag på ordet lokomobil i kommentarerna till Karins blog. Av någon anledning kom jag att tänka på att min morfar Johan tillsammans med två av hans kusiner från Insjön for runt i siljanstrakten med en lokomobil och en portabel cirkelsåg och sågade timmer åt behövande bönder. Jag vet att det finns entusiaster som samlar och rustar dylika vidunder till funktion igen. Jag blev nyfiken, tänk om Bond Per Eriks lokomobil fortfarande finns? I så fall var?

Såna där mackapärer har en förmåga att skapa "communities", nätverk av entusiaster, kring sig, som till exempel den gemenskap som finns runt gamla ångbåtar. En enkel googling "lokomobil insjön" gav några träffar, bland andra Rubens Maskinhistoriska Samlingar i Götene. Sagt och gjort, jag mejlade till deras "info"-adress en söndag kväll med frågan om de hade maskinen eller visste något om dess öde. En timme senare hade jag svaret: "Visst har vi den! Vi var till och med upp till Insjön med den någon gång i början på åttiotalet." Det visade sig också att mina småsysslingar, dvs ättlingar till morfars kusiner, varit i Götene och tittat på vidundret. Ibland är internet fantastiskt!

Jag har många gånger åkt förbi Rubens museum, varje gång har jag tänkt att jag borde stanna och se på klenoderna från förr. Vid de tillfällena har jag varit helt ovetande om att den i morfars och mors släkt så omtalade lokomobilen står där. Hade jag vetat hade jag nog stannat till, men oftast är man ju på väg någonstans med en tid att passa eller på väg hem och då brukar det vara omöjligt med pauser.

Någon gång, inte alltför långt bort, ska jag sätta mig i bilen och köra de trettio milen till Götene för att träffa dessa entusiaster och själv få känna på de spakar och reglage (hoppas jag) som morfar hanterade någon gång på trettio- eller fyrtiotalet. Det känns faktiskt stort att tänka på. Det ska också bli intressant att höra om maskinens öden efter morfars och hans kusiners epok. Jag ska passa på att fråga om de vet något om den portabla såg som förekom i sammanhanget.

Och inte minst ska jag fota maskinen själv så att jag får visa upp maskinen ordentligt här på bloggen. I väntan på det lånar jag (med tillstånd) en av de bilder som Rubens var tillmötesgående nog att skicka mig.
 
Medge att den färgglada bjässen ser ut att vara både riktigt häftig och en cool manlig leksak numera. Då var det nog hårt slit och blodigt allvar. Mannen i hatt skulle ha kunnat vara morfar, men då skulle han ha haft blåkäder, storväst och "hesthattn" på sig.

En lokomobil är egentligen en vedeldad ångmaskin på hjul. Jag undrar hur ofta man måste stanna för att lägga in ved och fylla på vatten. Ångbåten s/s Bäsingen, som jag är eldare på ibland måste förses med mera ved med 10-15 minuters mellanrum ungefär så kan det nog vara något liknande intervall för en lokomobil. Inte heller kan man företa någon akut påkommen resa, ångbåten kräver tre-fyra timmars eldning innan ångtrycket är tillräckligt. Lokomobilerna gick säkerligen inte så fort, så det tog nog sin rundliga tid att komma någonstans. Jag hoppas kunna berätta mera när jag varit nere i Götene.

Maskinen hade förutom hjulen som den stod på två stora svänghjul, rött på bilden, som också tjänstgjorde som remskivor för remmen som i sin tur drev cirkelsågen. Någonstans finns ett reglage där man kan välja om kraften ska gå till (bak)hjulen eller till remskivan.

En gång för länge sedan fanns det en lokomobil i Horndalstrakten. Dom är ju rätt stora och tunga och går dessutom på järnhjul, i vissa fall gummiklädda, som den på bilden. Vägarna i var helt säkert inte byggda för sådana fordon och Horndalsmaskinen körde allt som oftast fast. Folkhumorn döpte den raskt till "Trögelin". Den blev ingen succé och dess historia i Horndal kort.

ByFånen





2017-10-26

Olek slår till - igen

Medan jag väntade på mor passade jag på att fota lite på stan. Det som fastnade var Oleks installation. Ni vet, vi har ju vår rostfria visent som stans absoluta symbol, även om vår världsstörsta dalahäst naturligtvis är ungefär lika helig.


Vad är det som smyger här? En rosa elefant?



Brummeli brum vem lufsar där - en visent vist det är...  men inte borde väl gårdagens mycket begränsade konsumtion få sådana effekter.



Hoppsan här är fler element som kommer från andra delar av världen, hoppas vi alla kan samsas



 Bäst att se upp ordentligt för dom hornen, dom sitter på en bjässe som kan väga upp till ett ton...



Fast lite mänsklig - fryser om fötterna


Man undrar hur Olek och hennes virkande syriska invandrarkvinnor tänkte här, fryser inte den stackaren om snoppen? Dom måste ha fnissat en hel del tänker jag.


Det är nog bäst att jag ger mig av...

Ni kan inte ana vilken hätsk debatt detta i vederbörlig ordning tillståndsgivna tilltag gav upphov till! Naturligtvis fick alla invandrarhatare det till att det var ett attentat iscensatt av flyktingar eftersom de såg de syriska kvinnorna virka och klä på visenten. Och huuuu vad hemskt att förstöra VÅR FINA VISENT för eviga tider, och så GRÄSLIGT fult.Det inte många tänkte på var att det hela utfördes i oktober - rosa kampanjen etc. Inte ens de som har den största anledningen att heja på stödet till cancerforskning kunde komma på den tanken.

Vi borde vara vana i den här byn, i fjol sommar kläddes ett helt hus vid torget in i rosa virkning av samma syriska kvinnor (de var de enda som hörsammade Oleks vädjan om hjälp med virkning), som en del av Avesta Art. Det enda som är kvar av det är virkningen runt fågelholken i trädet invid. Tids nog kommer visenten att återgå till sitt vanliga jag igen. För övrigt är det helt osannolikt att ingen har förstört denna installation, men den dagen kommer väl. Jag hann i alla fall dokumentera spektaklet. Olek använder ofta rosa i sina verk efter som den färgen inte förekommer i något lands flagga.

Olek är en polsk-amerikansk konstnär med virkinstallationer som specialitet. Hennes bidrag på Avesta Art förra sommaren var två - det invirkade huset och inne i hyttan en hel miljö inspirerad av en fyrtiotalsbostad för lantarbetare som hon sett i Stubbsveden, visentparken vår. Hon lät virka in varenda föremål i rosa garn. Olek såg att det blev för gulligt, i synnerhet som hon tänkte på och kände med de syriska flyktingkvinnor som hjälpt henne med virkningen. Då tog hon dit ett "special effects team", såna som eldar och spränger i filmscener, som bokstavligen fick spränga köket. Flyktingarna tyckte det var en bra idé, det var en del av deras vardag att bomber och granater förstörde deras hem utan förvarning.

Jag tror att ingen av de som såg det förstörda huset lämnades oberörd, i synnerhet inte om man fått Oleks berättelse till livs. Installationen blev nog något annat än Olek tänkt från början. Så kan det väl vara med konstverk och konsthantverk av alla de slag, dom lever sitt eget liv och blir vad dom vill bli bara man som utförare är lyhörd och följsam till verkets inre liv. Blir ofta bättre så.

Olek är tillbaka i stan eftersom hon håller på att göra en dokumentär om flyktingkvinnorna hon mötte här. Hon kunde inte heller låta bli att göra ett rosa minivirkprojekt, visenten, i förbifarten.

ByFånen

2017-10-24

Myriad - lånat veckotema

  10 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

Myriad, låter som ett myller och är det också. Myriad betyder i modernt språkbruk oräkneligt antal. Inte lätt att skriva om det, men här kommer historien till hjälp, ordet stammar från grekiskan där det betyder tio tusen. Nå, det är ju mycket mindre och mycket mer begripligt än det oräkneliga.

Kanske man kan närma sig det oräkneliga med hjälp av en myriad. En hektar är en myriad (10 000) kvadratmeter. Hundra hektar är en miljon kvadratmeter och just precis storleken på det markområde som Google köpt i våra trakter. Än värre är de ettusen trehundra miljoner kronor som Svenska Kraftnät ska investera i ledningar och den omkopplingsstation som gränsar till Googles nyinköpta mark. Nu talar vi nästan om en ny myriad, oräkneligt stor. Det är svårt att se det som en slump att dessa händelser kungörs nästan samtidigt, även om SKAB ihärdigt förnekar ett samband, hänvisande till anläggningarnas ålder.

Googol är en matematisk term för det ofattbart stora talet 10 upphöjt till 100 dvs en etta med etthundra nollor efter sig - där kan man nog tala om en myriad i betydelsen oräknelig. Som jämförelse kan sägas att den del av universum vi kan se uppskattas väga någonstans mellan 10 upphöjt till 50 och 10 upphöjt till 60 (antalet nollor efter ettan) kilo. Tre nollor mindre om man räknar i ton, fast det gör nog inte så stor skillnad, bara tusen gånger eller en tiondels grekisk myriad om man så vill...  En googol är nog inte bara oräkneligt stor utan ofattbart stor.

Namnet Google är förövrigt ganska passande, det är en ordlek med googol och goggles (glasögon). Det startade ju som en söktjänst och utökades senare med mängder av andra tjänster, alla baserade på den ofattbara mängd, myriad, data som företaget lagrar om oss envar. Google har nog närmast en googol fakta lagrat och får säkert liknande mängder sökförfrågningar och andra transaktioner varje dag.

Och nej, det är inte något binärt datahittepå som bild ovan, det är en googol utskriven med vårt vanliga decimala talsystem. Myriaden, 10 000, står sig ganska slätt i jämförelse.

ByFånen

Blott blått

Jag är medlem i en fotoklubb. På våra månadsmöten finns en stående punkt kallad fikabilden. Alla som vill lämnar in en bild på ett givet tema. En hemlig röstning på bästa bild genomförs och vinnaren får äran och gratis fika den gången, annars betalar man självkostnad tjugo kronor. Temat för nästa fikabild väljs genom dragning ur en burk med små lappar med mer eller mindre underfundiga/intelligenta/fantasifulla teman.

Förra månadsmötet var temat "Blott blått". Jag lämnade in bilden nedan:





och fick två röster... inget gratisfika där inte.
Under en futotur här om dagen hittade jag den perfekta bilden för temat, enligt mig i alla fall:


Den borde väl ha fixat en gratis fika, eller hur?

"Bilden tolkar temat strikt. Notera den upprepade triangelkompositionen och den symmetriska placeringen av de horisontella linjerna". Jag försöker ironisera över långt driven bildanalys, det kanske inte fungerar för det finns ju inte mycket i den bilden att analysera. Det är en blå plåtvägg. Punkt.

Synd att temat för nästa möte är "Bro"...

ByFånen


Tredje gången gillt?

Dags igen. Jag har bloggat i två omgångar tidigare. Tappat inspiration och motivation. Saknar ibland att få berätta om stort och smått, fila på en text, att få formulera sig, att visa en eller flera bilder. Nu gör jag ett nytt försök med bloggandet.

Jag lovar härmed INTE att uppdatera ofta, att följa någon temagrupp varje vecka (kanske jag tjuvlånar ett tema ibland, hoppas ingen misstycker till det). Så, förvänta inga underverk, inget oändligt flöde eller superintellektuella resonemang, det här gör jag bara för mig själv.

Om någon händelsevis  uppskattar mina alster, eller för den delen har andra idéer eller infallsvinklar på dem, låt mig veta genom kommentarer!