2017-11-01

Veckotema V44 Invintring

Veckans tema givet av Olgakatt är Invintring.



Invintring - Usch så trist. Jag trivs bäst när jag får gå på tomten och lalla. Hösten är grå, blöt, trist, deprimerande och destruktiv. Som inte det räckte går man ifrån sommartiden och slår huvudet i det totala mörkret. Triaden kan fortsätta. Kraftfullt D-vitaminintag anbefalles för att i någon mån mota det inre mörkret.

Gå på tomten - jag är inte ständigt upptagen av att odla, rensa, plantera och vattna. Inte heller är jag en utpräglad friluftsmänniska. Att vara på tomten, gå runt och pyssla lite. Klippa gräs vid behov, rensa en grusgång. Sitta ner med en tidning eller en kopp kaffe. Det är helt okej för mig.

Invintring innebär att riva ned och förstöra, att klippa ner, att plocka in och tömma. Det finna som växte upp vissnar och tas bort. Så destruktivt och deprimerande. Så många begränsningar kommer till stånd. Inga fler kvällar med hustrun och en öl i växthuset.

Invintring är också att ta en sista tur för säsongen till stugan, tömma kylskåp och latrin och stänga av elen. Plocka in och plocka ihop. Lika trist varje gång. Stugan är för mig liktydigt med varma, lata sommardagar.

Jag önskar att jag kunde hoppa över invintringen och gå direkt till Gå (mitten av april eller så) när ljuset kommer och allt startar om igen.

ByFånen

Här är de andra temabloggarna: Anki Anna, , Matfreaket,  Livsrummet, Olgakatt, Pensionären på ön (pausar i höst?), Ulla-Minnatur, Tove, Ingrid Musikanta, Pettas Karin, Yvonne, och Paula,

3 kommentarer:

  1. Men oj då ... det här känns då alldeles för ledsamt - men en väldigt vacker höstbild bjuder du på i alla fall!
    https://ankisbildblogg.wordpress.com/

    SvaraRadera
  2. Snygg bild! Borde kunna bli en akvarell av den...
    men visst väntar man in i det sista med det där invintrandet. Båten, till exempel. Vi väntar lite till, brukade jag säga, tills den hösten då isen hann lägga sig. Det var rätt jobbigt att krossa tillräckligt mycket is för att kunna få den i land (var är isbrytaren Ymen när man behöver henne som bäst?). Sedan dess har jag sett till att hålla lite marginal.

    SvaraRadera